16.

Ludvikas historia

Ludvika som stad

Det moderna Ludvika har växt upp i anslutning till elektroindustrin (ASEA-Ludvikaverken/ABB numera Hitachi).

Historien om orten
Gustav Vasa lät ca 1550 anlägga ett kronobruk vid Ludvika, som 1726 övergick i enskild ägo.
Mot 1700-talets slut samlades alltmer bebyggelse kring bruket, som var ett av de mer betydande i riket. År 1726 såldes bruket till familjen Cedercreutz.
Mot slutet av 1800-talet blev bruket allt mindre lönande, Familjen Roth, som var brukets ägare från och med 1836, utökade bruket med ett sågverk och ett vattenkraftverk. Ludvika bruk lade ner produktionen 1920.

1900 bildades Elektriska AB Magnet för tillverkning av elektriska maskiner och elektrisk materiel och samma år bildades företagets verkstadsdel, Ludvikaverken.
1931 fanns 15 industriföretag i Ludvika, med 964 arbetare, av vilka 775 var anställda vid Ludvikaverken.
1900 anlades även Ludvika ångsåg vid Väsman. Intill ångsågen byggdes 1902-1903 Ludvika tegelbruk, som under 1920-talet var en av Ludvikas största arbetsgivare.

Ludvika blev 1902 municipalsamhälle med omkring 600-700 invånare och blev 1919 stad med 
3 729 invånare, Ludvika tillhörde ända fram till 1950 rikets mest expansiva tätorter.

Läs mer via länkarna nedan:

Ortshistoria
Wikipedia
Madame Scandaleuse
Kulturbilder

Ludvika herrgård
Ludvika herrgård ligger intill Ludvika ström. Nuvarande huvudbyggnad uppfördes i slutet av 1700-talet medan de båda flygelbyggnaderna är av äldre datum. Dominerande familjer på Ludvika Herrgård var på 1700-talet ätten Cedercreutz och från mitten av 1800-talet  fram till 1979 släkten Roth. Idag ägs gården av Hitachi Energy i Ludvika som nyttjar den i representativa sammanhang.

Läs mer om Ludvika herrgård


Hammarbacken
Vid Hammarbacken står ett imponerande sädesmagasin i fyra våningar. Det var Ludvika järnbruks magasin för att lagra spannmål för sina anställdas räkning. Förr i tiden betalades lönerna till stor del av råvaror, varav säd var den viktigaste grunden i all mathållning. Magasinet uppfördes under åren 1803-1805 i en metod som kallas Geislers metod, då man murade med slaggflis.

Läs mer om Hammarbacken


Ludvika Ulrica kyrka
Ludvika kapell (Lodwijka capell) var den första kyrkan som byggdes i Ludvika. Kapellet restes år 1652 på bruksområdet Hammarbacken och platsen kallas än idag Kapellhagen. Ludvika Ulrica kyrka invigdes 1752 och ersatte Ludvika kapell, kyrkans namn kommer från drottning Lovisa Ulrika.

Läs mer om Ludvika kapell
Läs mer om Ludvika Ulrica kyrka


Ludvika stadshus
År 1936 påbörjades bygget av Ludvika stadshus och det invigdes år 1937.
Byggnaden ritades av den renommerade arkitekten Cyrillus Johansson från Stockholm. År 1993 ändrades och ombyggdes interiören. Huset är exteriört välbevarat. Idag håller kommunstyrelsen sina möten i sessionssalen. De andra rummen disponeras av kommunchef, kommunalråd och tjänstemän.

Läs mer om Ludvika stadshus


Romboleden

Romboleden blev namnet på den cirka 80 mil långa vandringsled som pilgrimer under medeltiden vandrade från Munktorp vid Mälaren strax öster om Köping till Nidaros i Trondheim i Norge. Vallfärdena till Olav den heliges grav pågick fram till reformationen 1528, då dessa förbjöds.

Namnet Romboleden kommer av Rombo- eller Rumboland, som var dalkarlarnas gamla namn på slättbygden vid Mälaren. Denna led ansluter till de övriga vägarna närmare Trondheim.

Leden går genom Smedjebackens och Ludvikas kommun upp genom Grangärde och vidare genom Härjedalen med slutmålet Trondheim i Norge.

Läs mer via länkarna nedan:

Svenska kyrkan
Naturkartan
Smedjebackens kommun